Ballonger till fest och kalas!

Ballonger är underbara och de har blivit riktigt populära att dekorera med på alla typer av fester och tillställningar. Tidigare köpte man lite vanliga ballonger och blåste upp på kalaset. Numera vill man ha ballongbuketter i festlokalen eller för att ge bort till den som fyller år eller tar studenten. Man sätter också upp fina ballonggirlanger på bröllopet eller ställa ut ballongpelare vid entrén in till företagseventet. Det verkar inte finnas några begränsningar för vad man kan göra för festligt med ballonger så låt fantasin flöda.

Historia:

Ballonger av olika slag har funnits i många herrans år, men föregångaren till de ballonger som vi blåser upp hemma uppfanns 1824 av Michael Faraday när han experimenterade i ett laboratorium. Året därpå började Thomas Hancock sälja ballongtillverkningskit och 20 år senare började man säljer ballonger i butik i London. Man började inte tillverka gummiballonger i USA förrän 1907 och 1912 började man tillverka de första kommersiella figurballongerna. Amerikanska folket började göra ballongfigurer under sena 1930-talet och början av 40-talet. Först på 70-talet dök de första folieballongerna upp och de höll sin form betydligt bättre än vanliga gummiballonger vilket gjorde dem populära. Enligt The Balloon Council (översatt till Ballongrådet) ska en korrekt tillverkad latexballong frysa till is på ca. 5 miles (ca 8 km) höjd och gå sönder till slamsor och sedan brytas ner i jorden. 

Material:

Ballonger som är tillverkade av 100% latex utan tillsatser är biologiskt nedbrytbara och de bryts ner i ungefär samma takt som ett ekblad i din trädgård. Självklart beror förmultningsprocessen på den rådande omgivningen, men ballongen bryts ner av solljus och vatten och även i mörker av mikroorganismer. Ballonger som är tillverkade av latex börjar förmultna omedelbart och man kan se att processen har börjat genom att ballongen tappar sin färg. Även om latexballonger förmultnar i naturen så är det farligt när de hamnar i vatten. När de förmultnar i vattnet så tappar de först sin färg och kan då uppfattas som en manet och ätas av djuren vilket gör att de fastnar i deras tarmar och gör att de svälter. Så ta hand om era uttjänta ballonger och släng dem i soporna och ser ni ballongrester i vattnet plocka upp dem och släng dem i soporna. Tänk på djuren!

Hur tillverkas en ballong?

Först måste man tillverka en form som behöver vara slät och polerad. Formen kan vara tillverkad av rostfritt stål, aluminium eller porslin och den har formen av en tömd ballong. Ett antal former i samma storlek monteras upp och ner på en ställning som sedan doppas i flytande latex och som förflyttas mekaniskt mellan de olika stationerna i fabriken. För att det ska vara lönsamt är ballongtillverkningen högst automatiserad och man gör samma storlek och färg åt gången då det kräver handpåläggning för att byta färg och storlek. Därför tillverkas ballonger i stora batchar i taget. För att en ballong ska få en färg så tillsätter man pigment i latexlösningen som hälls i stora tankar där man sedan doppar formarna. Tankarna håller en viss temperatur och har oftast en funktion för att latexblandningen ska cirkulera och inte bilda klumpar koagulanten att det bildas en tunn latexgel runt formarna. Därefter värmer man upp formarna mellan 38 och 93 grader Celsius och sedan doppar man dem i flytande latex som är färgad med den önskade färgen. Koagulanten ser till att den flytande latexen fastnar på formarna och ju längre de doppas desto tjockare blir lagret av latex. Oftast doppar man bara ballongerna i några sekunder då man vill att de ska vara tunna. Ballongerna doppas och tas upp under mycket kontrollerade former och hastigheter för att undvika luftbubblor och för att de ska bli så jämna som möjligt. Till sist gör man själva ringen på ballongens hals där man blåser in luften. Det gör man genom att rulla ändarna på latexballongen med hjälp av borstar eller rullar. När detta är gjort vill man få bort överflödig koagulent och det vanligaste är att man doppar ballongerna i vatten. Sedan måste gummit på formen torkas och härdas. Metoden som används varierar bland tillverkarna. Vissa ballongtillverkare använder en latex som redan innehåller ett vulkaniseringsmedel, i vilket fall gummit torkas vid en måttlig temperatur. Andra tillverkare inducerar vulkanisering genom att sätta de gummibelagda formerna i en ugn och härda så länge som en timme. Nu är det dags att ta bort ballongerna från formarna och det kan man t.ex. göra genom att blåsa av dem med vatten eller luft och fånga dem i nät. Använder man vatten så måste man centrifugera bort överflödigt vatten i en centrifug på hög hastighet för att sedan torkas i stora torktumlare. Nu kan man antingen packa dem eller först trycka något mönster eller ord på ballongerna innan de packas. Om man ska trycka någonting på ballongerna så måste man manuellt sätta fast ballongen på ett munstycke och blåsa upp dem för att placera trycket på ballongen. När det har torkat kan man sedan paketera ballongerna. 

Helium:

Helium är grundämne nummer 2 i det periodiska systemet och är en färglös och luktlös ädelgas. Heliumet har lägst kokpunkt av alla grundämnen och övergår till fast form endast vid högt tryck. Det är det nästvanligaste grundämnet i universum och uppstår genom fusionsprocesser i stjärnor och genom alfastrålning från radioaktiva grundämnen. När man fyller en latexballong med helium så läcker gasen ut genom ballongens porer relativt fort. Hur länge de svävar beror helt på latexballongen kvalitet och tjocklek. Oftast svävar de bara i några timmar, men vissa ballongtillverkade hävdar att deras ballonger kan sväva i upp till 16 timmar plus/minus några timmar. Om man fyller en folieballong så kan de sväva betydligt längre då de inte släpper ut heliumet lika fort. Det är livsfarligt att andas in helium. Heliumet tränger undan syret i lungorna och man riskerar att kvävas. Vid normal användning är den dock inte farlig. Gasen är luktfri, färglös, inte brännbar, giftfri och förorenar inte eller reagerar inte med andra substanser. Heliumet har en viss lyftkraft så man måste anpassa det man hänger i ballongen efter hur stor ballongen är. T.ex. om man vill hänga tassels i en heliumballong så måste man välja en väldigt stor ballong för att den ska orka lyfta tyngden och sväva. Helium expanderar i värme så om man t.ex. fyller en ballong med helium utomhus när det är vinter så kommer den med stor sannolikhet att spricka när man tar in den i normal rumstemperatur. Eftersom helium även drar ihop sig när det är kallt så kan det se ut som att ballongen har gått sönder när man kommer ut i vinterkylan efter att ha fyllt den i rumstemperatur. Den återtar dock sin form så fort man kommer in i normal rumstemperatur igen. Tänk även på att ACn i bilen på sommaren kan få ballongen att dra ihop sig så innan du tror att den har gått sönder är det klokt att ta in den i rumstemperatur först för att se om den återtar sin vanliga form.

Produkter
Drift & produktion:  Wikinggruppen